No more Intersport

Då var nycklarna inlämnade och tacktalen avklarade.
Liiiite separationsångest. Det är nog oundvikligt.
Jag har redan planerat upp all min lediga tid känns det som. Jag vet inte hur jag ska hinna med allt jag vill hinna med.
 
Svängde förbi Halmstad med Sanna samma dag. Vi drack tantdrinkar i smyg på tåget. Vi hälsade på Maoulin och sötaste Eea.
Vi råkade gå ut och sen råkade vi gå ut lite för mycket kanske.
 
 
 
 
 
Sanna pluggar till tandsköterska. Jag tyckte det lät spännande. Ända till hon berättar att de ska lägga bedövning med spruta på patienter och såklart så måste de ju öva på detta innan de slänger sig ut i arbetslivet. De måste tydligen öva på varandra eftersom det är ont om försökspersoner som vill bli nålstuckna i munnen av skakiga främlingar under utbildning. Mardröm. Jag är dock glad att jag inte går någon gynekologutbildning.
 
Hur som havre. Nu är allt frid och fröjd igen och jag ska hem till mamma istället för att sitta hemma och tråka katterna.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0