Egotajm igen

Jajjemen. Då ligger man nedbäddad i sängen igen med slöserier på paddan. 
Har fått inviga mina nya jamasbyxor. Dom känns jäkligt bra. 
Ansiktsmask och grönsaksstavar med dipp. Det ni. 
Ja. Jag är slö och gör inte många knop och det är väl eller inte så kul skriverier egentligen. Det är väl i brist på annat antar jag. 

I morrn blir det andra bullar dock! 
Då tänkte jag fasen ta tag i städning och fix. Kanske en jäkligt lång promenad med fika efteråt om det nu blir bra väder. 
Sen blir det bannemig bowling med von schnormans! 
Ska försöka hamna annat än sist. Typ. 

Och sen vill jag även tillägga att jag vill ha vår så jag kan få ha min nya kjole! Tjoho!




Fnöskig

I sängen, in maj PJ. 
Med en tallrik mackor och en padda som visar massa skitserier. 
Story of maj lajf när jag är ensam hemma. Denna gången tänkte jag fläska på med en ansiktsmask, men orkade inte. SÅ trött är jag nu. Fast ändå ganska nöjd. 
Kunde dock varit utan fnösket i hårbottnen. Så fort det blir torrt och kallt så fnöskar jag sönder. 

Men! Snart får vi förhoppningsvis ett nytt kök TJOHO!! 
Fick hembesök av en kille med kökskatalog och div mätinstrument. Aj lajk. Så där satt jag jäkligt nöjd och pekade och pekade. 
Nu får vi bara hoppas hyresvärden tycker det är ok också.... Fast kökskillen verkade vara en slipad försäljare så han lyckas nog charma öronen av dom och levererar oss vårt fina kök!

små saker

Vissa dagar blir så bra av så små saker. 
Som att en kund, en väldigt härlig och trevlig operasångerska tycker att det är oacceptabelt att man aldrig gått på opera och ger en två biljetter till operan Bohème som hon sjunger i. 

Eller att en gamal vän som man inte träffar så ofta som man skulle vilja hör av sig bara för att berätta hur mycket man betyder för denna. 




Sålänge jag lever

Så ska jag fan älska min man. Om han fortsätter va så jäkla fin som han är vill säga. Annars kan jag inte garantera nått. 

Igår hade vi varit gifta i ett halvår och anse kom in och lämnade ett vitt kuvert till mig på jobb. Jag fick inte öppna det sa han. Det är typ det värsta man kan säga till mig. Men jag överraskade mig själv (och tydligen en del andra också) genom att INTE tjuvkika. 

Så fort jag slutat fick jag öppna det och jag slet upp det. Sedan fick jag åka taxi till en adress låg låg två minuter bort vilket fick taxichauffören att garva högt åt mig när han frågade om jag inte visste hur nära det var. 

Kort och gott så var kvällen så jäkla mysig, det blev till och med lägenhet extremt centralt över natten. Lägenheten hade även katt. Purrfection. 





Och nu efter den superba och enorma frukosten ska vi gå på villamässan! 

Jag är mer än nöjd. 

Sandypantz!

Åh så jag har saknat min lilla Sandy!
Igår åkte jag upp till Växjö för att hälsa på den lilla schnäckan. 2 timmar med tåg, en tidning och en god kaffe så går tiden fort som tusan. 
Och så mysigt det var att ses lite. 
Äkta snabbhäng som det ska vara. 
Åkte nämligen hem igen redan idag fastän jag hade velat stanna lite längre. 

Men snart ses vi igen, alla brudarna nästa torsdag. Jag är så pepp så jag typ spricker typ nu. Fast jag kanske kan hålla mig till torsdag. 



PS. Sandy hade krälavstånd mellan soffan och sängen. Sjukt behändigt tycker jag. Så man inte riskerar att bränna några kalorier menar jag. 

Huvudbry

Synfältsbortfall har jag varit med om för massa år sedan. Det var sådär.
Men inte så farligt. 

I måndags fick jag det fast lite värre än jag kom ihåg det och med en abnorm huvudvärk efteråt. 
Tänkte att det var väl en engångsföreteelse. Men igår kom synfältsbortfallet igen med samma huvudvärk. Och på sjukvårdsupplysningens råd åkte jag till akuten och lämnade mina stackars kollegor till inventeringen. 
Ett tag senare satt jag där på sjukhussängen, halvblind med dunkande huvud och luktade som ett indiskt gatukök tack vare currygrytan anse lagat till mig kvällen innan. Efter diverse blodprov och avancerade fylletester läkaren fick mig göra fick jag min diagnos.  

Det var visst migrän jag fått såhär i vuxen ålder. Jäkla onödigt påhitt om jag får säga mitt. 
Så nu ska jag preppa medicinskåpet med migräntabletter och choklad. Jag har hört någonstans att det hjälper. 
Eller så kan det vara mitt påhitt. Bra är det iaf.  

Fruktkonst

Nej jag tar inte i. Det är bannemig konst. Sånär på. Om inte annat så är jag lite impad över att ha slängt ihop denna lilla skapelse bara sådär till fruktsalladen en lördagskväll. Resten av familjen hann dessvärre bara höra om den innan jag och lillsyrran åt upp den. 
De fick se den på bild istället. 




Du


Du får mig alltid att skratta. 
Du får mig alltid att längta efter dig. 
Du är min bästa vän. 
Du är den vackraste jag vet. 
Du får mig att älska mer än jag någonsin gjort. 
Du är det bästa jag vet.
Du är min. 








RSS 2.0